Fastigheter för villabebyggelse inom kvartersmark kommer att avstyckas när köpare finns. Ansökan om avstyckning till lantmäteriet görs av nuvarande eller ny markägare, som då också bekostar de förrättningar som krävs.
Befintliga teleledningar som går under mark inom planområdet bör vara säkerställda med ledningsrätt eller servitut mellan ledningsinnehavaren och ägaren av fastigheten.
In- och utfart för bebyggelse i den östra delen behöver ske över kvartersmark inom detaljplanen. Detta kan säkerställas på flera olika sätt, t.ex. rättighet genom servitut eller genom fastighetsbildning som skapar s.k. skafttomt.
Den östra delen av planområdet ligger inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp och därmed ska nya bostadshus enligt detaljplanen där anslutas till de ledningsnäten. I denna del är kommunen då skyldig att, mot avgift enligt beslutad taxa, tillse att anslutningspunkter finns.
Befintligt bostadshus inom detaljplanen är anslutet till både kommunalt vatten och avlopp som abonnent utanför verksamhetsområde. Nya bostadstomter inom de delar av planområdet som inte ligger inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp kan också anslutas på detta sätt. Alla nya tomter ska anslutas till det kommunala ledningsnätet och framdragande av ledningar till nya anslutningspunkter för detta får bekostas av exploatör. När området väl är utbyggt kan kommunen komma att besluta om att utöka verksamhetsområden så att de kommer att omfatta hela planområdet.
Dagvatten ska hanteras inom respektive fastighet, vilket också är det lagkrav som finns. Då detaljplanen syftar till att medge några villatomter, där stora delar kommer att bestå av genomsläpplig mark, ser kommunen inga problem med kommande hantering av dagvatten. Vid extremt kraftig nederbörd kan dagvatten från blivande tomter komma att rinna ut till intilliggande naturmark. Då dagvattnet kommer att vara i princip rent, och det inte finns något i naturmarken som kan ta skada av sådana vattenflöden, anser kommunen att detta är en rimlig hantering vid sådana tillfällen.
Vid nybyggande inom planområdet skall såväl mark som byggnader utformas så att de är tillgängliga och användbara för alla samhällsgrupper, till exempel personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, i enlighet med 2 kap 3§ punkt 2 PBL.
Framtagande av detaljplan: ca. 150 000 kr
Framdragande av vatten- och avloppsledningar*: ca. 150 000 kr
Fastighetsbildning*: ca. 120 000 kr
Summa utgifter: ca. 420 000 kr
* Kostnadsuppskattning efter schabloner, bedömt behov av längder mm
Den kvartersmark för bostäder som skapas utgör ca. 13 300 m² och kan rymma fyra, kanske fem, nya bostadstomter samt befintlig bostadstomt.
Fastighetsägaren bekostar detaljplanearbetet och anläggande av de vatten- och avloppsledningar som behövs för tillkommande nya bostadstomter. Fastighetsägare erhåller samtidigt det ökade fastighetsvärde som uppstår, vilket kan tas ut vid försäljning av tomter.
Kommunen erhåller ersättning för planarbetet enligt upprättat plankostnadsavtal.
Detaljplanen föranleder inga kommunala investeringar.
För den som avser bygga inom planområdet tillkommer sedvanliga avgifter kopplade till byggnation, t.ex. avgifter för bygglov och bygganmälan samt anslutningsavgifter för el och kommunalt vatten och avlopp.
Då framtagandet av detaljplanen bekostas av fastighetsägaren enligt det plankostnadsavtal som upprättats med kommunen, kommer ingen planavgift att tas ut i samband med kommande bygglov.
Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900, t.o.m. SFS 2025:71) och handläggs med utökat förfarande enligt preliminär tidplan nedan. Planens handlingar följer också Boverkets föreskrifter om detaljplan (BFS 2020:5) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning (BFS 2020:8).
2025-09-22 Beslut om samråd (delegationsbeslut)
2026-01-20 Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner planförslaget för granskning
april 2026 Kommunstyrelsen antar detaljplanen
maj 2026 Detaljplanen vinner laga kraft
2026 – 2036 Byggnation enligt detaljplanen
Planområdet ligger i den västra utkanten av befintlig byggnation och det område som utpekats som värdefull kulturmiljö. En stor del av intilliggande bebyggelse är av modernare karaktär där det befintliga huset inom planområdet är uppfört så sent som år 2004. Därför anser kommunen att det inte finns någon anledning att här styra bebyggelsens utformning och anpassning till omgivningen mer än vad som normalt sker i villaområden.
Detaljplanens bestämmelser siktar därför in sig på att skala, utformning och struktur i bebyggelsen, t.ex. var byggrätt finns eller inte på tomter, harmoniserar med hur detta ser ut i befintliga delar av bebyggelsen.
Möjligheten till byggande med ekologiska hänsyn bör beaktas t.ex. ifråga om materialval, energiförsörjning, ventilation, sophantering/kompostering.
Vid uppförande av huvudbyggnader i området ska nybyggnadskarta användas.